Tid

Tid, tid, tid... när man var yngre fick man hela tiden höra att "tid är en bristvara", "jag önskar mig tid", "tänk om dygnet ändå hade fler timmar". Nu börjar man väl vara vuxen själv, och det är först nu man förstår vad dom där vuxna pratat om egentligen. Var fan tar tiden vägen? Man har ett hus att ta hand om, en relation, egna intressen, måsten, vänner att träffa.. allt medan barnen växer upp i takt med ett växande dåligt samvete för att man inte har tid. Tiden räcker inte till helt enkelt. Jag vill så mkt men hinner så lite. Det är som att saker bara läggs på hög... jag har två kompisar i Luleå som fått barn, dom skulle jag vilja åka upp och träffa. Kanske ska lura med Carro och familjen på en heldag i Luleå. Det borde vara rätt enkelt, säger bara åt min sköna att det vankas shopping i Lule.. det borde göra susen.

Sen har jag också länge lovat Markus att åka ned till Umeå och hälsa på.. herregud, vi började planera den resan i september.. till Umeå!

Det skulle också vara kul att göra något med Carro. En kille på jobbet ska lämna bort barnen till sina föräldrar till helgen, sen ska han och sambon bara vara hemma och rå om varandra hela helgen, det vore något det! Bara mysa, äta gott, sova och ladda batterier.

...och med barnen.. Leos lekland och Eddahallen. Tror det blir Eddahallen (vad är det för namn egentligen, var kommer det ifrån?) imorgon. Kanske Adrian och Jack ska hänga på..?! Love var förresten med Jack igår eftermiddag. Det slutade med att han åt middag där, badade och lekte till sena kvällen. Nu börjas det, tiden går fort. Snart är den här tiden över, barnen gör allt annat än att vara hemma och tid är väl det enda man har kvar. Ska försöka njuta istället. ..och jobba!

Fred.

Smärta!

Trodde jag var fullärd inom träningsvärkens mystiska värld, trodde t o m att jag fått erfara den mest förnäma träningsvärken redan. Jag hade uppenbarligen ingen aning... efter fem innebandymatcher (2*10 min) i fredag var kroppen ett stycke dött värkande kött på lördagen, söndagen och delvis under måndagen. I lördags och söndags var smärtan helt otrolig. När jag skulle upp ur soffan var jag tvungen att först lyfta ur benen, sen rulla ur. Jag hade så ont att det blev nästan fascinerande. Har varit sliten tills idag. Tänk er själva, spela massa innebandy i princip utan att dricka. Bomba i er två bananer och åk till närmsta bastu. Sitt sedan där i en dryg timme drickandes öl, och öl only. Sätt er sedan och ät tre timmar efter avslutad innebandy. Håll sedan upp festandet till tre på natten, för att stiga upp 09.00 dagen efter. Självklart jobbar sambon (på min dumma inrådan) exta på lördagen vilket innebär att barnen ska tas om hand. När Carro väl kommer hem är det hennes tur att gå ut på roligheter, vilket innebär att jag har barnen hela kvällen också, trots min blöta-fläck-på-golvet-känsla. När barnen väl har somnat, då går jag väl och lägger mig? Nädå, då är det ju EM-kval. Och trots det kan vara en av de tråkigare matcherna jag sett på mkt länge (kan ha att göra med omställningen från hockey till fotboll) så ser jag givetvis alldeles för länge. Klockan är 24.00 innan sängen kallar, sen måste jag givetvis stiga upp med barnen dagen efter, eller rättare sagt 05.40 dagen efter. Carro är slut och måste få vila, såklart. Det har varit en jobbig helg.. om vi säger så! Men en jäkligt trevlig fredag och det är ju huvudsaken!

Igår var jag och Love och tog blodprov på den lille herrn. Nu ska det kollas om det är något fel på honom, en gång för alla. Hans märken på tungan och att han känns lite "slö" blev till slut för mkt för oss. Nu ska det kollas blodvärden, om han är allergisk, sänkor, blodsalter och gudarna vet vad. Doktorn tog en massa blod men Love var jätteduktig, pappa upp i dagen! Sen fick han en isglass för att han varit så duktig men den tog pappa hand om.. mmmm!